Swedenborgs lusthus

Jag kan inte begripa hur jag som är uppväxt i Stockholm och varit på Skansen massor av gånger kan ha missat att Emanuel Swedenborgs lusthus faktiskt står där (på Skansen). Lusthuset låg ju ursprungligen på Söder och jag var helt övertygad om att det helt enkelt bara rivits. Att lusthuset faktiskt existerar är ju jättestort...och det har jag som sagt helt missat. Det var ju i lusthuset Swedenborg hade de flesta av sina syner.

Tsunami

Enligt en Italiensk Geofysiker så har jordens bana påverkats av jordbävningen.

Rödvin, Cigaretter, Jesus och ännu en film om Boxning

...jag gjorde en kortfilm som hette så för snart tio år sedan. Har för mig att jag var inne i någonslags Buñuel-period och kände mig vanvördig och auktoritetsfientlig i största allmänhet (inte för att jag är så mycket annorlunda nuförtiden). Hittade en gammal katalogtext som Filmverkstan sammanställde (dom gav filmen stöd med teknik).

"Fyra kulturexperter träffas för att se på film. Deras rädsla för att sticka ut och bryta mönster hämmar deras förmåga att uppfatta händelseförlopp berättade i bilder. Upphovsmannen försöker inte begå kulturellt självmord, bara belysa någonting väldigt mänskligt."

Jag är otroligt stolt över den där gamla kortfilmen på ett sätt som skiljer sig från mycket annat jag gjort. Kanske för att den är gjord under totalt fria former. Jag tror också att det är en av dom mer visuella filmer jag gjort. Den visades på Göteborgs filmfestival och på Filmhuset. Mycket av dialogen är saxad direkt ur filmtidningen Chaplin som jag ansåg hade en pretentiös svacka (ni minns när tidningen analyserade stillbilder ur filmer, varför dom nu gjorde det? Det irriterade i allafall mig rejält.). Efter visningen reste sig den dåvarande chefredaktören för tidningen och utbrast ett irriterat -"Jaha?!?!"...

Mus(t)ique

Alla andra konstformer i alla ära men vi vore inte människor utan musik. "Universums språk", som Mahler uttryckte det. Själv är jag just nu inne i en Acid Rock-period. Försöker spräcka trumhinnorna med saker som Iron Butterflys "Stone Believer", Steppenwolfs "Magic Carpet Ride" och Jefferson Airplanes "White Rabbit". Märklig tid när en 17 minuter lång musikalisk oddysée som "In-A-Gadda-Da-Vida" kunde sälja amerikansk platina (det var t o m den första LP:n som sålde platina). Rätt otänkbart idag faktiskt.

Får tillägga att Stonebridges "Take Me Away" med Therese är RIKTIGT bra.

Är moralen tänjbar med tiden?

Medelhavsmuset är utan tvekan mitt aboluta favorit-"hang out" i Stockholm. Tosca i San Fransisco och Dunkin' Donut på Fifth i New York om jag får välja.

Medelhavssmuseet är en euforisk upplevelse av historia som sipprar ur montrarna. Jag skulle ge mycket för att få skjuta undan glaset och känna på objekten med mina händer. Men en våning ned i källaren har jag väldigt svårt att gå. Det är museets utställning av de åtta mumier som i olika omgångar skänkts till samlingen. Det vänder sig i mig totalt när jag tänker på hur vi slitit dessa människor ur sin eviga vila i väntan på att återuppstå. Jag tänker på den mödosamma processen att balsamera kropparna och stänga in dem och vilket smädelse det är att slita upp sarkofagerna och ställa ut kropparna till allmän beskådan (och samtidigt skynda på nedbrytningsprocessen). Det är ointressant vad man har för religionsuppfattning eller om man helt enkelt är ateist - det är människor i sarkofagerna - inte rekvisita.

Meister Herzog

Jag har alltid haft en stark och djup vördnad för Werner Herzogs arbete som filmare. Han är ju en regissör som passerat in och ut ur hipphetens rampljus många gånger och som placerats i många fack. Jag såg "Auch Zwerge haben klein angefangen" någongång i sex-, sjuårsåldern och drömde mardrömmar i flera månader. Filmen fostrade en slags människosyn i mig innan jag ens kunde läsa som sitter i än i dag. Jag tilltalas också starkt av hans arbetsmetoder och ständiga sökande i arbetsprocessen. Som när han hypnotiserade skådespelarna under inspelningen av "Herz aus Glas". På många sätt tycker jag att hans samarbete med Klaus Kinski, även om det är mycket intressant, har en tendens att överskugga en mycket, mycket märklig karriär. Hans samarbeten med den förståndshandikappade Bruno S eller hans orhörda arbete med Wagner-uppsättningarna glöms bort. Herzog ligger också bakom några av den moderna filmens mest märkliga dokumentärer.

...

And now as broken glasses show
A hundred lesser faces, so
My rags of heart can like, wish, and adore
But after one such love, can love no more.

- John Donne

Fler recensioner att vara stolt över!

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

IMDb

Nu är Stinger listad på IMDb. Om några dagar visas den för första gången på HBO Asia.

Konstiga credits...

Till min stora förvåning har jag sett att DVD-utgåvan av SWIP Snutarna (ni vet den gamla TV-serien som följde Ronny & Ragge av samma upphovsmän) presenterar creditlistan med "Fredde Granberg, Peter Settman och Martin Munthe". Vad hände med Anders Lundin? Regina Lund? Johanna Westman? Jan Nygren? Carl Magnus Dellow? Eller det faktum att jag spelar rysk komiker i bara ett enda avsnitt?

Det är också en del som undrar om Richard Holms galna hobbyrulle "Sex, Lögner och Videovåld" där det stämmer att jag dyker upp någonstans i all hast (jag har inte sett filmen själv). Lite småcoolt är det att ha medverkat i samma film som Brandon Lee. Och, ja, jag gjorde ett blixtsnabbt inhopp i "Elaka Rune & Sune"s senaste eskapader.

Trapcode

Jag kan inte nog tjata om hur otroligt bra jag tycker att Trapcodes pluggar till After effects är. Svensken Peder Norrby ligger bakom. Alla compositingsnobbar som tycker att plugins är "fusk" missar så otroligt mycket utan Trapcode som på ett lysande sätt illyustrerar hur en plug kan expandera ett programpakets möjligheter. Kolla Trapcode.

Fransk artikel om Trapcode och mitt pågående projekt Typhoon. Länk.

Tidningen Hemmabio

En liten fågel viskade i mitt öra att det är (någonting i stil med) femte krönikan i år som på ett eller annat sätt sågar min film Camp Slaughter. Jag har inte själv läst någonting eftersom jag plockat upp tidningen en gång och efter att ha bläddrat i den en stund avfärdat den som oläsbart skräp. Det finns en del tidningar som har den där alldeles särskilt inkompetenta auran kring sig. Den sortens tidning som får en att efter två minuter undra varför man just betalat sextio spänn för en gratistidning. Eftersom jag själv är skribent så har jag aktat mig som ögat för reklamdominerade tidningar av den där typen och är rätt stolt över mina visiter i högkvalitativa tidskrifter som smått legendariska Nollett (ett utmärkt exempel på en nischad tidning med järnkoll). Nollett är nog det närmaste Res (www.res.com) vi kommit i Sverige. Uppenbarligen har Camp Slaughter haft någon form av hypnotisk inverkan på folket som jobbar med Hemmabio i alla fall. Hi, hi.

Jag kanske har fördomar...

...men jag har aningen svårt att förlika mig med att Conan Cimmerierns öde numera vilar i händerna på E-Type och Gry Forssell. Från Robert E. Howards brilljanta och suicidala huvud via NRA ordföranden John Milius till en svensk eurotechnoartist och programledaren för Izabellas Bröllop på TV3. Ibland är världen bra bizarr... Crom!

Izabellas nya kille?

MicroCinemaScene Review

Particularly good were Annika Marklund as Karen, Christian Magdu as Adrian,
Karin Bertling as Constance, and Fred Anderson as the overweight, long-suffering
Fluffy. This is a most impressive effort by Martin Munthe and company, and
probably belongs on the Microcinema list of best films.

www.microcinemascene.com