Martin Munthe

Jag cyklar rätt mycket. Jag cyklar landsvägsräcer och nu när halkan kommer XC. Och jag cyklar i stan. Och jag blir GALEN på alla cyklister som fullkomligt skiter i trafikregler som inte är till för något annat än att förhindra trafikolyckor. På vägen ned mot Ropsten varje morgon passerar jag kanske tjugo cyklister som cyklar på fel cykelbana. Dom kör spegelvända trafikregler lite sådär bara. I det läget önskar jag att det fanns någon som kunde slappa 700 spänn i näven på lagbrytaren (som är vad det kostar). Det är inte så kul att möta cyklister i enfiliga cykelbanor när det är en trång trottoar med gående innanför. Jag behöver väl knappast nämna alla som fullständigt skiter i rött ljus? Den är ju utttjatat och klassisk. men nere i Ropsten finns det en tågkorsning som ibland slår över till rött med en massa varningssignaler och tutor. Stannar folk för det? Knappast. 1 700 kr skulle det kosta att passera en tågkorsning som signalerar rött för passerande tåg. På väg över Lidingöbron är d...

Nu kommer lågkonjunkturen och bistra tider och det är dags för oss genrefilmare igen. Ingenting mår så dåligt av högkonjunktur som just genrefilmen. När alla har pengar som gräs spenderar man pengar på prylar, resor, heminredning, bilar, you name it. Lågkonjunkturen födde filmen. Hur tuffa tider det än blir finns det bara en sak som aldrig får försvinna. Romarna uttryckte det som "bröd och skådespel". Depressionen i USA födde skräckfilmen som genre. När det var för dyrt att producera dyra A-filmer frodades B-filmen och Universals klassiska monster Frankenstein, Wolfman och Dracula erbjöd en deprimerad publik stimuli bortom det ett påkostat drama kunde. Världens största myt är att man inte vill tänka på otäcka saker när världen runt omring är otäck - tvärtom - det är i tryggheten vi slutar försöka förstå våra mörka sidor. Underhållning är ett sätt att undersöka. Nixon och kraschen efter det svindyra Vietnam-kriget födde en ny och vital skräckfilm med otippade Hollywood outside...

Läste en intressant bloggpost om en av mina favoritgenrer, slasherfilmen, och varför denna genre är "inbyggt dålig". Resonemang om varför saker är dåliga är alltid intressanta eftersom det är en omöjlig ekvation att försöka resonera om smak. Vad man dock kan säga om slashergenren är att det är en genre som spelat in oerhört mycket pengar, utan stjärnor och utan rejäl marknadsföring (jämfört med mainstreamfilmen). Fredagen den 13:e och Nightmare on Elms Street tävlar om världsrekordet i mest pengar tillbaka per instoppad krona. "Skit säljer" är kanske en enkel förklaring. Ett annat alternativ är att det finns någonting i dom här grundberättelserna som når sin publik i alla länder utan större marknadsföring och utan stjärnattraktion. Nåt som inte följer den där mallen så många manusförfattare har snöat in på som "bra" historieberättande. Jag håller på att se om alla Fredagen den 13:e-filmer nu, och faktiskt med helt andra ögon än tidigare (jag har ju också ...

Det här kommer naturligtvis att bli en viktig yrkeskunskap om några år. Och det kommer att kräva en hel del övning och utbildning med certifiering inom olika klasser för att kunna ha som yrke att t ex förflytta stora objekt med tanken. I inslaget demonstreras bara en simulering i en spelmotor men sammanbinder man input med t ex telenärvaro och robotteknologi så kommer det bli frågan om att förflytta stora objekt likväl som objekt på nanonivå.

DJ Styles.

Klart att man måste snurra förbi där på jumbotronen! Otroligt kul kampanj . Alla jag känner som jobbar med reklam hatar den. Men så är dom Mac-Talibaner också...