Som att sitta inne

FRA, IPRED, Google Inc, iTunes, Sociala Media, GNU...

Om man vänder och vrider på det

så går det inte att skilja på filmproduktion och nyheter som påverkar hur vi kommer att använda internet. Dom hänger ihop mycket nära varandra på många sätt.

Nu verkar det äntligen som att Apple har tagit sitt förnuft till fånga och börjar backa från sitt samarbete med Google.

Google - The True Story

Rätta mig om jag har fel angående de här händelserna:

1998 startas Google. Dom har få och knappa resurser.

1999 startas ett not-for-profit-företag som heter In-Q-Tel i USA. In-Q-Tel får sin finansiering av CIA och uppdraget är att In-Q-Tel ska finansiera upstarts inom IT-spionage (kärt barn har många namn; data mining, intelligence, information retrieval/analytics osv).

2001 köper In-Q-Tel aktier i Google och ger på så vis Google resurser, stöd och kapital att dra igång utvecklingen av Google Earth som är ett projekt som startat hos CIA.

2004 är Keyhole Inc världens ledande spjutspetsföretag inom IT-spioneri och militär IT-säkerhet. Samma år säljer In-Q-Tel Keyhole Inc till Google Inc. Betalningen sker genom att In-Q-Tel avyttrar sina aktier tillbaka till Google Inc. Arbetsgruppen från Keyhole Inc blir nu avdelningen som drar igång Gmail och Google Analytics; plattformen som Googles enorma intäkter från AdSense och AdWords vilar på.

Åren mellan 2004 till 2010 etableras Gmail, Analytics, cloudlösningar som Docs, browserns Chrome osv. I bara ett fall fungerar inte planen riktigt och det är i fallet Google Desktop som de flesta användare ratar med motiveringen att det inte känns helt kul att ha Google inne i den privata datorn och att en Google-applikation indexerar den egna hårddisken konstant.

2010 lanserar Google sitt eget operativsystem Chrome OS (återstår att se om problemet med den gamla skepsismen mot Google Desktop kan lösas så här istället) och mobil-OS:et Android är nu etablerat.

San Francisco januari 2010 (bikeporn)

Jaha?

Nu har Apple också en "half slate" med sin iPad. Dock med nästan en GHz slöare CPU. Förutom att den har en accelerometer har den ingenting som konkurrenterna inte haft i ett halvår. Och så rullar den ett mobiltelefon-OS till skillnad från konkurrenterna som rullar fulla desktop OS i 64-bitar.

En enorm "Och?"-känsla infann sig.

En av dom många konkurrenterna på marknaden:

Jaron Lanier spelar ett 7000 år gammalt instrument.

Världens första dator (?).

Måste bara citera en kommentar på YouTube jag råkade snubbla över (från någon som kallar sig 3thrnl).

"People like Alex Gray, Richard Feynman (when he was alive) and Jaron Lanier are vestiges of the shamanistic mind that doesnt discern art from science or viceVersa. It was this type of thinking that has gotten us this far. The separation came much later in the game. Hope of a return, a correction becomes possible as we realize the flaws in enforcing that mutual exclusivity and guys like this are leading by example."

Oerhört bra sagt.

Kanske ingen dum idé...

http://suicidemachine.org/

Jag fastnade starkt för Jaron Laniers resonemang om riskerna med det han kallar för "web 2.0 conspiracy". Grundtanken bakom hans resonemang är, väldigt orättvist kortat, att Web 2.0 var en design konstruerad för att uppmuntra internetanvändarnas (människans) ständiga dragning mot kollektivism. Något som gagnar den affärsmodell som råder just nu (t ex datamining) där Google är ledande. Web 2.0 kan bara resultera i en likriktning och en anonymitet. Anonymiteten anser Lanier är det stora problemet. Internet hade stora chanser att "befria" människan men Web 2.0 låser fast oss i sociala mallar och gruppbeteenden (Facebook är ett lysande exempel).

Ett annat av hans resonemang knyter an till "Gratis". Han anser att i förlängningen är hela "Free"-kulturen någonting som enbart är en fördel för de stora konglomeraten. Fölorarna är den kreativa mellanklassen som får värdet av sin produktion och sina tjänster devalverade till ingenting. Istället föreslår Lanier en affärsmodell för Internet (inte hans egen utan konstruerad av mannen som uppfann internetlänken) som i princip bygger på ett micro payment-system där man anpassar pris efter den plötsliga exponeringen för en större marknad. De genrella priserna sjunker eftersom marknaden växer - men gratismodellerna som just nu håller på att ta form kommer i längden enbart att gynna jätteföretagen. Den nuvarande modellen som växer fram kommer att bli ett uthållighetskrig eftersom upphovsmännen inte får betalt i det nuvarande systemet. Precis den kritiken är ju rätt levande nu. iTunes tjänar pengar men inte artisterna som säljer mer än någonsin men måste istället leva på att spela live. Finns många exempel på det där. Framgångshistorier som Radiohead borde vara vardagsmat idag men är det inte och orsakerna går att spåra till hur Web 2.0 är konstruerat/designat. Läs boken.

Gratis?

Är inte "gratis" ett värdelöst begrepp om det man får gratis är värdelöst? En frågeställning i dessa tider när "Free" har blivit ett modeord.

Rebel Rail är här!

Rebel Rail Demo from Martin Munthe on Vimeo.

Nu går den att köpa via eBay ProStores. I huvudsak är Rebel Railen designad för HDSLR-kameror som Canon D7 och D5, Nikon D90, Panasonic GH1 osv.

The Wheel of Pain

Uppenbarligen har filmbolaget bakom den nya Conan-filmen beslutat sig för att spänna fast publiken vid The Wheel of Pain genom att casta Jason Mimosasallad eller vad han nu heter i i huvudrollen som krigarkonungen Conan.

Någon såg tydligen Jason Mimosasallad och tänkte...hmm..."uppväxt fastbunden vid ett tortyrhjul", "grov jätte med korpsvart hår och muskler av stål indränkt i tusentals fienders blod", "tror bara på stål och Crom - värdens mest obarmhärtiga gud" och allt det där och det här är vad det blev:
























Crom!!! Jag är ju bara en konservativ nörd såklart. Arnold borde ju faktiskt ha haft korpssvart hår och isblå ögon (som Robert E Howard beskrev karaktären).

Liberty and Justice for all

Tillbaka i Stockholm efter en liten trip till San Francisco med Emma som är gravid med vår dotter (!!!). 2010 blir bäst någonsin. Vi har haft det helt fantastiskt. (Bilden med Emma är från ett fik i North Beach där Coppola satt på dagarna med sitt entourage och skrev både Gudfadern ett och två) Jag har alltid älskar USA men det är nåt visst med magnetismen under myllan som San Francisco vilar på. Det står en energipelare upp ur jordens inre som fött en kreativitet och uppfinningsrikedom som är unik under de senaste 150 åren.

Började läsa Jaron Laniers utmärkta bok "You are not a gadget" på planet hem (köpte den såklart på City Lights). Lanier har jag följt sen 80-talet. Många karaktärer i min saligt insomnade episka science fiction-film Year One är döpta efter personer i kretsen Lanier tillhör. Populärt brukar Lanier kallas för Virtual Realityns fader. Iallafall är han ansvarig för att ha utvecklad de ideologiska koncepten kring immersive virtual reality. Hans bok handlar om webbens framtid och hur den kan komma att påverka oss. Lanier är en utpräglad "fritänkare", humanist och liberalist. I boken ger han sig både på Google (som vi ju alla vet har förstört internet) och Open Source-communityn (jag har också oerhört svårt för jönsar som Richard Stallman och idén med GNU). Det intressanta med Lanier är att han lyfter diskussionen lite högre än normalt. I grund och botten ställer boken frågor om vilka vi människor är och vad det är fr verktyg vi söker. Och Lanier längtar efter en värld där människan formar verktygen och inte tvärtom.

Appropå böcker; Hur många praktiska filmhandledningsböcker finns det nu som heter nåt i stil med "What they don't teach you at film school" med innehållet att man måste försöka vara så kommersiell man kan och akta sig för genre som komedi och drama. Samtliga av dessa, vad jag uppfattar som miljontals böcker, är verkligen enormnt dåliga. Köp dom inte. Ingen av dom bär på några "hemligheter" som man inte får lära sig i filmskolor. Vilka genrer som funkar förändras hela tiden och förhållanena för finansiering och distribution förändras just nu så snabbt att inte ens distributörerna hänger med. Det råder just nu totalt kaos i den värld där vi independentfilmare förut hade en chans att hitta finansiering. Anledningen är i huvudsak beroende på att allt som inte är blockbusters idag är en så sanslöst hög riskaffär att t o m amerikaner har blivit beroende av bidrag och mjuka pengar i olika form. Då är det riktigt illa ställt. Det är en intressant och spännande tid vi lever i.