Astoria, Triangel, Nohrborg och den svenska förvirringen
Mattias Nohrborg gnäller ut i DN om kvalitétsfilmens villkor. Jag reagerar särskilt på öppningen på hans debattinlägg som för mig beskriver en bransch jag inte känner till:
En av Nohrborgs konkurrenter på kvalitétsfilmsrepertoaren har jag personligen sett stå och kohandla ned priser med asiatiska och amerikanska independentbolag nere på säljgolvet i Cannes. Nohrborgs bild av höga priser på kvalitétsfilm (s k art house och independent) är helt felaktig. Under hela 2000-talet har den internationella independentfilmen tappat mark åt de stora aktörerna med resultatet att prisbilden är skrämmande för oss producenter (och LYSANDE för alla filmköpare). Bra film säljs till så låga priser att man undrar hur fasen folk har råd att producera film över huvud taget. Det är mer än någonsin distributörernas tid nu. Kontrasten är att det är oerhört mycket dyrare att köpa film från de stora bolagen än det var förr. Och om man går på hela den där image-grejen med Sony och Universal som startar "independentlabels" och väljer att bara titta på dom katalogerna när man letar "kvalitét" är det självklart så att prislappen kommer att skrämma. Sony säljer ingenting billigt.
Nu är det verkligen en guldålder för yngre distributörsförmågor att hitta nästa Jarmuch. DV-revolutionen kom för att stanna och det går att köpa film riktigt billigt idag. Men man måste ha en känsla och smak som jag tror Nohrborg saknar och eventuellt har tappat på vägen.
Konkurrensen för filmrättighetsinköp har med åren hårdnat. De större bolagen köper stora filmpaket för att fylla upp sina kataloger. Priserna har skjutit i höjden i takt med att antalet visningsformer och territorier blivit fler. Riskerna är större, inte minst för oberoende bolag som varken har några mediebolag som ekonomiska garanter eller en verksamhet som finansieras av andra verksamheter.
En av Nohrborgs konkurrenter på kvalitétsfilmsrepertoaren har jag personligen sett stå och kohandla ned priser med asiatiska och amerikanska independentbolag nere på säljgolvet i Cannes. Nohrborgs bild av höga priser på kvalitétsfilm (s k art house och independent) är helt felaktig. Under hela 2000-talet har den internationella independentfilmen tappat mark åt de stora aktörerna med resultatet att prisbilden är skrämmande för oss producenter (och LYSANDE för alla filmköpare). Bra film säljs till så låga priser att man undrar hur fasen folk har råd att producera film över huvud taget. Det är mer än någonsin distributörernas tid nu. Kontrasten är att det är oerhört mycket dyrare att köpa film från de stora bolagen än det var förr. Och om man går på hela den där image-grejen med Sony och Universal som startar "independentlabels" och väljer att bara titta på dom katalogerna när man letar "kvalitét" är det självklart så att prislappen kommer att skrämma. Sony säljer ingenting billigt.
Nu är det verkligen en guldålder för yngre distributörsförmågor att hitta nästa Jarmuch. DV-revolutionen kom för att stanna och det går att köpa film riktigt billigt idag. Men man måste ha en känsla och smak som jag tror Nohrborg saknar och eventuellt har tappat på vägen.
Comments
Låter som en bra affärsidé... Jag tror det är det skatteverket håller på med... :-)
/tomas
Ny teknik och nya distributionsformer gjorde att biopubliken valda att se mer film hemma och hellre spenderade sina pengar på DVD klassiker än på ny film.
I det läget valde Astoria att ta över biografer som knappt kunde konkurrera med hemmbiografer i prestanda och satsa på filmer som till största del uppskattas av festivalpublik och kritiker, inte den breda massan.
Man behöver ju inte vara något geni för att räkna ut vart det skulle ta vägen. Kan bara se till mig själv. Jag går inte alls bio lika ofta längre och de gånger jag går blir jag oftast besviken. Men istället lägger jag stora summor på köp-DVD:er, nya teknikprylar och programvaror.
Sedan tror jag iofs filmens guldålder bara har börjat. När expansionen på internet tagit riktig fart och kreatörerna verkligen lärt sig tjäna pengar på den, så kommer nog den riktiga guldåldern.
Men det gäller ju då att vara förbered. Man kan ju inte leva kvar i det förflutna.
/tomas
/Fredrik