söndag, november 02, 2008

Quantum of Solace

Jag är kanske väldigt gammaldags men jag tycker att det finns vissa poänger med 180-gradersregeln. Särskilt när man gör actionfilm. Förutom det tröskar Bond 22 på i valiumtempo. Men Daniel Craigs kostymer är snygga.

5 kommentarer:

Johan Ahlin sa...

Hey, var kan man hitta nåt 180misstag? Jag kan regeln men kollade kanske inte kritiskt nog.

Martin Munthe sa...

Jag tappade räkningen efter en kvart. I alla jakter där Bond springer omkring springer han från vänster till höger i helbild och sedan höger till vänster i halvbild.

Hela slutscenenen med M så flyttar kameran sin känning på Bonds axel över linjen. Och mängder av andra dialogscener var klippta så.

Mitt sällskap kunde inte sätta fingret på vad det var utan tyckte bara att filmen var konstigt klippt.

Det brukar kännas konstigt klippt när kameran hela tiden hoppar över linjen.
Ett annat problem jag tycker filmen har är att den inte är filmad för duk. Den är helt klart filmad för det lilla formatet. Vilket är trist när det handlar om Bond.

Tomas_Timelock sa...

Som Bourne fast dåligt lr?

Det där med att inte vara filmad för duk är ett ganska vanligt problem tycker jag. Speciellt när det gäller svenska filmer.

//toma

Johan Ahlin sa...

Tanx, såna regelbrott kanske blir vanligare med optimering för andra format än storduk, även en del ljudläggning verkar optimerat för billiga hemmabiosystem med lite för starkt mixade effektkanaler.

Martin Munthe sa...

Ja, det är ju Bourne-gänget som gjort filmen, vilket syns.

Jag är nog som sagt bara en konservativ stofil men jag tyckte att det var kul en gång i tiden när Bond var en klass för sig och kanske framför allt en stil för sig.

Jag tycker t ex att det är helt obegripligt att ha ett så universiellt inarbetat musik-tema och sedan inte använda det så att det märks. Jag menar, sånt kan inte köpas för pengar. Bond-temat av Monty Norman är inarbetat under snart femtio år och mer etablerat i folks medvetna än Star Wars-musiken. Att man kan sjabbla bort det med musik där man försöker gömma den klassiska basgången är ett mysterium.