Publiken och den internationella filmen

Hjälp mig här någon för jag kan inte hitta en webblänk till den lilla "Tre Frågor till..." stänkaren i DN. Det var Bengt Toll, före detta FiV som nu tar öbver Publiken på SFI, som svarade på hur svensk film skulle funka bättre internationellt varpå han svarade att först och främst måste vi göra bättre film och sedan måste vi hitta ett sätt att nå ut med våra filmer.

Nej, nej, nej och åter Nej. NÄR ska svensk filmbransch fatta någonting? Redan med idén om att vi måste göra bättre film så skiter sig allt. Att vi skulle göra bättre film är en totalt omöjlig idé eftersom "bra" är en subjektiv definition vi ALDRIG kan koka ned till pudelns kärna och ysta ut ett destillat som ger oss en manual till hur man gör en film som alla människor tycker är "bra".

Institutioner måste sluta leta efter "bra manus" och börja leta efter kompetenta konstellationer av människor och efter fungerande projekt. Leta efter folk med koll helt enkelt. Vilket naturligtvis förutsätter att man har koll själv.

Internationellt framgångrik film har en gemensam nämnare. Den fungerar. Det är intre likställt med begreppet "bra". Det finns miljoner människor som tycker att japansk skräckfilm är skit. ändå funkar japansk skräck internationellt.

Det vi måste lära oss är nu att sluta leta efter en egen produktion som vi hoppas kunna stämpla som "bra" och istället börja leta efter film som faktiskt fungerar på en publik. Det KAN faktiskt vara så illa att den genomsnittlige filmkonsulenten inte delar smak med resten av världen. Det är faktiskt helt möjligt.

Efter att vi lärt oss hur man gör filmer som fungerar måste vi lära oss hur man levererar film som internationella distributörer letar efter. När vi dragit ut våra huvuden ur våra navlar och arslen och insett det så har vi alla möjligheter internationellt. För vi har både begåvningarna och den tekniska kunskapen att leverera effektiv film. Men vi tänker så otroligt bakvänt och som om vi vore jollrande treåringar på ett globalt styrelsemöte.