Alternativt släpper den borgeliga regeringen idén på kvalitétsstämplad film bara. Jag har länge varit för att låta svensk film (som den ser ut nu) självdö skulle vara otroligt nyttigt för filmen i längden för det vi har befunnit oss i är en hopplös återvändsgränd.
Det är fel på hela mentaliteten kring filmen - det är det som är felet. Hur man än vänder och vrider på saker och försöker skapa elitistiska idéer om filmen som konstform så tror jag aldrig att man kan komma ifrån det faktum att film som ställer publiken i centrum alltid kommer att överleva. Film är en bärare av berättelser. Och om man inte lyckas bära berättelsen till en publik tror jag faktiskt inte att filmen är värd att göras.
Och alternativet till statligt godkänd finfilm är inte konglomerat-producerad hjärndöd underhållning som ska få oss att köpa mer Coca Cola och lifestyle. Istället hoppas jag att framtiden ligger hos dom oberoende bolagen. Entreprenörer och historieberättare. Filmare är en förlängning av cirkusfolk och illusionister. Vi ger folk en och en halv timme oförglömlig underhållning (bra/dålig är en smaksak - nyckelordet är "oförglömlig") och för det kan vi ta sjuttio kronor. Som filmare tror jag aldrig att man får glömma att det är kärnan. Utan det där kommer vi alltid att famla omkring i mörkret utan lykta.
3 kommentarer:
Tja Martin!
Nu är väl iofs det nuvarande systemet påväg att avveklas som jag uppfattar det;
http://www.filmnyheterna.se/Nyheter/Inget-nytt-filmavtal-efter-2010/
Men han har helt rätt i att den borgliga regeringen borde initiera en debatt om vad man vill ha istället.
/tomas
Alternativt släpper den borgeliga regeringen idén på kvalitétsstämplad film bara. Jag har länge varit för att låta svensk film (som den ser ut nu) självdö skulle vara otroligt nyttigt för filmen i längden för det vi har befunnit oss i är en hopplös återvändsgränd.
Det är fel på hela mentaliteten kring filmen - det är det som är felet. Hur man än vänder och vrider på saker och försöker skapa elitistiska idéer om filmen som konstform så tror jag aldrig att man kan komma ifrån det faktum att film som ställer publiken i centrum alltid kommer att överleva. Film är en bärare av berättelser. Och om man inte lyckas bära berättelsen till en publik tror jag faktiskt inte att filmen är värd att göras.
Och alternativet till statligt godkänd finfilm är inte konglomerat-producerad hjärndöd underhållning som ska få oss att köpa mer Coca Cola och lifestyle. Istället hoppas jag att framtiden ligger hos dom oberoende bolagen. Entreprenörer och historieberättare. Filmare är en förlängning av cirkusfolk och illusionister. Vi ger folk en och en halv timme oförglömlig underhållning (bra/dålig är en smaksak - nyckelordet är "oförglömlig") och för det kan vi ta sjuttio kronor. Som filmare tror jag aldrig att man får glömma att det är kärnan. Utan det där kommer vi alltid att famla omkring i mörkret utan lykta.
I`m bringing a keg of pink champagne to the grave where I will dance in the light of the moon...See you there!
And maybe soon they can finally make that Parking lot out of that awful building.
And the scumbags who work there can be found where they rightfully belong behind the counter of a local 7/11.
I hope Cicci remembers how to make a tasty slurpy.
N.
Skicka en kommentar