fredag, december 14, 2007

Resultatet av statens satsning på Kvalitet:



















SF köper Sonet.

Man skördar det man sår heter det. Nu har vi alldeles strax ett totalt oigenomträngligt filmmonopol i Sverige. Vi är (möjligtvis med undantag för någon våldsam militärdiktatur i tredje världen) helt unika i det avseendet.

Nu finns det ingen återvändo. Monopol är Monopol. De få aktörer som är kvar på spelplanen kommer att ryka fort nu när SF/Bonnier äger alla dom stora gatorna.

En konspirationsteoretiker skulle lätt kunna göra någonting av det faktum att Harry Schein som var arkitekten bakom den politiska filmreformen hade ganska mycket business ihop med Bonnier. Förutom att han fick sina första jobb som filmskribent på Bonnier efter att ha kommit till Sverige som flykting så sålde han också senare ett vattenreningsverk åt koncernen som troligtvis la grunden till mycket av Scheins förmögenhet. Konspirationteorier är såklart mest på skoj.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Everyone has been warned about these things many many times and no one lifted a finger to activly stop it...Sweden gets what it deserves for bending over over and over again...

N.

Tomas_Timelock sa...

Jag ser inget negativt alls med den här affären - faktiskt. Visst SF blir starkare. Men det var ju också det SVT och SFI efterlyste.

Intressant blir dock hur man tolkar - oberoende produktionsbolag - filmavtalet...

Antar att det här innebär att Sonet Film får klara sig utan stöd i fortsättningen.

Jag ser mer det här som spiken i kistan för filmavtalet.

/tomas

Anonym sa...

ycker snarare det känns som på den galma goda tiden när vi bara hade "fri television" dvs partistyrda kanal 1 att välja på...

Tomas_Timelock sa...

Men vad är faran med att ett företag har monopol på medier som inte längre är dominerande på marknaden?

Jag är mer orolig för att staten säljer ut "telenäten" till Tele2.

Martin Munthe sa...

Ur Filmavtalssynpunkt är det naturligtvis lysande att det råder monopol. Det uppstår en naturligt otroligt märklig situation i o m att bara en aktör numera utgör "biografvisningsdelen" som utgör avtalets grund. Spiken i kistan - det håller jag helt med om. Men jag tror å andra sidan inte att det är några problem att göra en politisk vändning på en femtioöring och anspassa avtalet för den nya situationen. Biograffilm handlar inte om "business" utan om "kvalitet" och det är därför filmavtalet finns.

Jag skojade lite med en person som jobbar på en av de få kvarvarande filminsköparna som fortfarande distribuerar sina filmer genom SF. Sa att en morgon när hon kommer till jobbet kanske även dom har en ny ägare. Fick ett lite stressat skratt till svar. Det är inte utan att jag förstår dom. Som filminköpare måste det vara ett mardrömsläge att bara ha en enda aktör att förhandla med. Det pris dom tar är det du får nöja dig med annars är det bara att flytta utomlands som bolag. DET är det dåliga med monopolet.