"Svensk film behöver mer pengar!", bla bla
...ja, ni vet - det där gamla tjatet man hör hela tiden från alla dom där filmarna som inte har en aning hur dom ska få publik till sina filmer. Den här gamla bilden brukar dyka upp för mitt inre öga när jag hör det där:
Victor Sjöström regisserar det episka dramat "Terje Vigen" 1916 med sig själv i titelrollen. Han balanserar barfota på en hal skärgårdsklippa tillsammans med fotografen Julius Jaenzon. Bakom Victor ar man på nåt sätt lyckats stadga upp en liten mast med segel så att bilden ska föreställa Terje Vigen på sin båt med havsvattnets stänkande kring honom. Notera assistenten med en vattenhink som i rörelseoskärpa är på väg att tömma sitt innehåll över regissören. Det här var långt innan något SFI.
Victor Sjöström regisserar det episka dramat "Terje Vigen" 1916 med sig själv i titelrollen. Han balanserar barfota på en hal skärgårdsklippa tillsammans med fotografen Julius Jaenzon. Bakom Victor ar man på nåt sätt lyckats stadga upp en liten mast med segel så att bilden ska föreställa Terje Vigen på sin båt med havsvattnets stänkande kring honom. Notera assistenten med en vattenhink som i rörelseoskärpa är på väg att tömma sitt innehåll över regissören. Det här var långt innan något SFI.
Comments
Visst, Terje Vigen är inspelad, med dagens mått mätt, väldigt knappa resurser och förutsättningar - samtidigt som resultatet blev enastående och står sig än idag.
Du har dock missat (eller ignorerat) en annan "liten" aspekt och det är om man sätter in Terje i sitt perspektiv är det ingen liten budgetproduktion, utan faktiskt den då dittills dyraste filmen i svensk filmhistoria. Den var vändpunkten som gjorde att branschen gick från billiga, snabbt ihopkomna filmer till stora och påkostade ditos. Alla som har det minsta hum om filmhistoria vet det. Mer pengar till färre filmer. Känns idén igen? Ja, just precis - det är precis vad SFIs nya strategi går ut på.
Det var helt rätt 1916, men jag tvivlar på att det är det idag. Men det är inte min poäng. Min poäng är att ditt sätt att vrida och vända på allting tills det passar dina åsikter (SFI är I-D-I-O-T-E-R!) är lite komiskt.
Prokrustesbädd är ett fint ord:
http://freddyboy.blogg.se/281105132121_prokrustesbdd.html
De är framgångsrika en kort period, men kortvariga.
Sedan beror det ju naturligtvis lite hur man mäter resurersna/kostnaden för filmproduktionen. Vad är det man jämför med. tidigare producerade filmer? Filmer som producerades samma år? Hur stor del de utgör av företagets omsättning? Av landets BNP?
Fet finns som sagt, lögn, förbannad lögn och statestik.
Själv anser jag att det relevanta måtet är dels filmens budget i förhållande till tidigare filmers budget från det aktuella företaget, producenten, regissören, manusförafattaren, skådespelarna etc.
Att tro att man kan öka sin omsättning med 1000% bara så där känns lite IKAROS.
Dessutom var väl detta 1916 en nödvändig utveckling som drevs fram utav D.W. Griffith, inte av svenska regissörer. Så ska en sådan satsning göras i Ssverige idag, krävs ju då att man jämför sig med amerikanska filmerna med mijard budgetar. Då krävs några nollor till. :-)
/tomas
Varför tror du nödvändigtvis att jag "gnäller" på SFI när det t ex och bl a är Producentföreningen som gapar efter mer statligt stöd till färre filmer?