Jag var i Båstad igår och under onsdagen hade jag nöjet att ta del av deras "American Underground" på programmet. Stan Brakhage och sånt där som jag personligen har lite svårt för och jag anser inte alls att Brakhage har den plats i filmhistorien som visuell innovatör som många akademiker vill ge honom. Det mesta Brakhage gjort gjorde de tyska expressionisterna långt innan honom. Sedan är det klart att hans återupprepning i modernare form säkert påverkade Cahier Du Cinema-generationen. Jonas Mekas är kinesisk vattentortyr för mig. En kille som gör ändlösa amatördokumentärer om ingenting och kommenterar det i egna voice overs som låter som Andy Kaufmans "Latka" på valium. Timme in och timme ut. Jag har aldrig förstått varför det är viktigt om film är konst eller inte och varför viss film måste urskiljas som konst gentemot annan. Det var ett bra program och jag kan inte riktigt uttala mig om moderatorernas presentationer av de flesta filmerna utan enbart om presentationen av en av filmarna som råkar vara en av mina husgudar - Kenneth Anger. Han presenterades i mina öron med direkta felaktigheter. Bland annat påstod man att Anger håller upp en satanisk spegel mot USA och att han sklulle vara influerad av ockultister som bl a Aleister Crowley som skulle hållit på med svart magi.
Kenneth Anger håller inte upp någon spegel mot USA. Det är nog snarare så att han dyrkar amerikansk dekadens och visar det. Hans huvudmotor i skapandet är att han varit en praktiserande Thelemit (Aleister Crowleys religion) i större delen av sitt liv. Någonting man missade att berätta. Film är det viktigaste verktyget för honom i det praktiserandet (han säger: "Lucifer is the paitron saint of the cinema"). Och till sist: Thelema (eller någon av Crowleys andra utflykter) är inte "svart magi". "Svart magi" är lite för barnsligt för ovan nämnda herrar skulle jag tro. Och lite poänglöst. Jag uppfattade presentationen av och snacket kring Anger som lekmannamässigt.
Någon påstod också att Anger är i toppform. Jag har tyvärr hört det motsatta av vänner. En gammal man och ett gammalt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar