tisdag, april 17, 2007

Säg NEJ till monitorer!

Jag älskar digital inspelningsteknik. Att kunna se det man jobbar med i realtid på en stor monitor med riktigt bra bild är ett extremt bra arbetsverktyg. Man ser felen direkt och kan åtgärda dom. Och man ser möjligheter som man missar om man bara tittar i sökaren.

Men med monitorer uppstår ett mänskligt problem. Teamet försvinner och samlas kring monitorn. Inspelningen sjunker ned i slow motion. All dynamik försvinner och platsen kring monitorn är svår att röra sig vid. Enligt min mening bör bara två personer har tillträde till monitorn - regissör och fotograf. Men ursäkterna för att få en bekväm stol ställd framför monitorn är många. Det kan vara rätt komiskt att se den stora skara som hamnar framför den där hypnotiska maskinen ibland. Inte bara på mina inspelningar (väldigt sällan på mina eftersom jag brukar sätta ned foten när det gäller monitorn). Alla inspelningar jag varit på har lidit av samma monitorsjuka.














Hittade den här bilden på nätet. Typisk lågbudgetinspelning med digital teknik. Femton personer bakom monitorn. Inte särskilt effektivt.

Nu funderar jag på att konstruera ett svart tält kring min monitor som bara jag har tillträde till. Men det drar också ned på inspelningstakten.

På Stinger led jag av monitorproblematiken i dubbel bemärkelse. Dels hade jag kameramonitorn som hela tiden drog publik (även om vi utvecklade särskilda tekniker för att ställa den i vinklar som inte skulle locka till sig ögon - någonting som bara var möjligt eftersom vårt scenbygge var så extremt trångt) och sedan hade jag ett utrymme bakom set där jag ställt en redigering där filmen grovklipptes efterhand under inspelningen. Det utrymmet var det svårt att stoppa flödet till. Så fort någon försvann från inspelningen som behövdes kunde man vara säker på att personen befann sig vid redigeringen, bakom axeln på en klippare som försökte koncentrera sig på ett av världens svåraste jobb.

...det blir nog ett tält till kameramonitorn och en Friggebod på hjul med kodlås till redigeringen nästa gång. För jag lovar; bullrande framtoning, stränga direktiv och hårda regler på inspelningsplats hjälper föga mot katodstrålens hypnotiserande sken...

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jo, det är ju ett ganska vanligt förekommande problem. Oavsett budget. Även om bilden du postade är rätt komisk.

En teknik jag sett var en passare som snabbt fällde upp två gigantiska "floppies" (flaggor med en tygunderdel som går att fälla ned) i vinkel precis bakom monitor-stolarna, efter att regissören och producenten blivit allt mer irriterade över häckande medarbetare.

Ett alternativ till tält för dig och monitorn är ju ett tält för bara monitorn (typ laddtält, he he??) att sticka in huvudet i. Det finns ju iofs speciella skärmar som man kan montera på monitorer för att göra blickvinkeln väldigt snäv (man måste typ kolla på den rakt framifrån). Har också sett någon liknande, fast DIY, på lifehack.com.

Martin Munthe sa...

Jag har funderat på riktigt bra monitorglasögon. Tyvärr ör dom jag lyckats testa hittills av lite för klen upplösning. Och så känns dom inte så solida som referensmonitorer...

Anonym sa...

Beror i och för sig på vem som formgett dem.

Martin Munthe sa...

Det är bara att börja träna brottarnacke nu med andra ord. Med en rulle gaffa löser man allt!

Anonym sa...

Appråpå nacke... här är ytterligare ett koncept.

Jussi sa...

Peter Jackson använder sig av en liten handhållen monitor, vilket jag råkade jag se på någon dokumentär från inspelningen av apfilmen.