tisdag, mars 27, 2007

UPPROP!

Hej där ute. Jag behöver komma i kontakt med er som jobbar med eller vill jobba med specialeffekter och som känner att vi som jobbar med specialeffekter står och stampar. Specialeffekter/visuella effekter har blivit allmängods. Var och varannan DVD innehåller bakomfilmer som visar steg för steg hur allt har gjorts. Nu fattar alla hur man gör allt och därmed spricker illusionen. Människor klagar på King Kong och Sagan om Ringen för bristande effekter trots astronomiska budgetar. Den typen av filmer borde vara "den stora illusionen" men dom är inte det längre. Vanliga tittare fattar saker som mocap, motiontracking, masker, digitala mattes och morfningar. Vi som jobbar med effekter MÅSTE bli Illusionister igen för att det här ska fungera och för att konstformen ska kunna utvecklas i någonslags riktning som är bra för publiken. Annars kommer effektfilmen att sluta i ett meningslöst race efter flest människor bakom kameran. Att själva den massiva arbetsinsatsen är det som imponerar - inte resultatet. Det måste finnas en hederscodex om tystnad utanför rankerna. Vi kan inte jobba med effekter efter "tutorials"-princip. Illusionism kan inte vara allmängods.

Hör av er till mig. Jag vill skapa en Think Tank för oss. cinegear at gmail dot com.

4 kommentarer:

Unknown sa...

För att kunna hantera en filminspelning, speciellt som regissör. Måste man kunna hantera folk, gärna använda sig av olika fack uttryck osv. Finns mycket pappersarbete och hur man tänker med bildkompositioner och klippnin o sånt som inte snackas om på dvderna.

Dvderna blir ju automatiskt en illusion, regissören blir oftast pretensiös när han gjort en film så de snackar mycket dret som inte hör till. Det snackas om skådisar o de säger vad bra alla är enligt avtal, så är det inget skitsnack.:) Betoning på actionscener och lite snack om stuntsen, men egentligen finns det inte många dvder som lägger focus på produktion o vilken teknik man använder. Det är sånt man själv som filmskapare måste ta reda på för att bli bra på det här yrket. Det finns fan mycket illusioner!

Men du syftar väl först o främst till att nya tekniker av effekter måste tas fram för att skapa nya illusioner, så att folk kan sitta o undra hur man gjort det. Kommer ihåg jag träffade en 5 åring när jag hade workshop på museet och vi disskuterade olika sätt man kan göra monster i filmer. Jag visade mitt varulvshuvud och hon kontrade med att man enkelt kan måla ett sånt monster i en dator. Då är frågan om oavsett vad man gör i dagsläget om folk fortfarande inte tänker att man målat det i datorn, även fast man kanske inte gjort det.:)

Tex Abe sapien i Hellboy som många tror är digital under vatten, fast skådisen i latexdräkt hänger i linor och egentligen är det bara bubblorna i vattnet som är digitala men inte miljön.

Det finns ju många illusioner som inte är digitala tex speglar för att göra korridorer längre osv. Som du kanske borde gjort i Stinger.:)

Du lärde ju mig shateringar. Jag lärde mig vilka kul grejjer man kan göra med ett polariserings filter för 1,5 år sen.:)


/Ola

Unknown sa...

En kompis till mig visade mig ett par riktigt snygga trollerier som han gjort häromdan. Han klipper 2 filmer. Den ena filmen är en skräckfilm.

I den ena filmen så är det 2 karaktärer som har en dialog. Den ena karaktären hänger tvätt, i närbilden så hänger han tvätt åt fel håll jämfört med mastern. Så han horizontalflippade i rörelsen i den tighta med kläderna så det märks inte.:)

I skräckfilmen så kommer en hand upp ur ett hål. Då filmade de en brunn, senare byggde de en ställning med ett hål med en grästuva i förgrunden, stack upp handen genom hålet. Maskade in det i klippet med brunnen och det ser ut som samma! Smart o snyggt. Ingen kommer märka att det är 2 klipp. Det är är så snyggt och det är illusioner som man kan hantera bara om man klippt mycket.:)

Anonym sa...

Få filmer bjuder mig på upplevelser i stil med "wow" eller "oooh" idag, i synnerhet inte konventionell spelfilm. I få fall inom delar av experimentfilm kanske, men även experimentfilmen är ju hyffsat tråkig och inåtvänd i dag.

Slår man på valfritt verk av Georges Méliès, Segundo de Chomón eller någon annan pionjär får jag det oavsett hur många gånger jag ser filmerna. Av någon anledning håller de bättre än många moderna filmer, vilket jag gissar på för mig hör ihop med att det märks att skaparna hyst någon form av passion inför sina verk. De tyckte det var skoj att göra film helt enkelt.

Sen är jag så pervers att jag dessutom har en nästan större passion för pre-cinema. Finns inget mysigare än att dundra igång en laterna magica och stirra på väggen för sig själv i ett mörkt rum :)

Martin Munthe sa...

En äkta gammal Laterna Magica står högt på min önskelista.