Det kanske kan verka märkligt det jag skriver nu men det behövs en ny ordning och maskinen på den här bilden är en viktig del av den nyordningen. Det är en Moviola (maskinen på bilden är troligtvis från 60-talet) designad av Iwan Serrurier redan 1924. Nästan ingen använder Moviolan längre. Utom Spielberg som klipper allt han gör med den (tillsammans med Michael Kahn - hans klippare). Moviolan är fruktansvärt viktig därför att den representerar ett skifte i filmhistorien. Kring 1970 ersattes den nämligen av en tingest från helvetet; flatbäddsbordet (Kem, Steenbeck osv) och den "flata" paradigmen ersatte Moviolan. Den då nya ordningen överfördes på videoredigeringen och dagens digitala redigeringar. Därför betraktar vi idag berättelser som kurvor över linjer som läses och upplevs från vänster till höger. I Moviolan åkte vi framåt i bilderna, stannade och backade. Det där finns inte längre. Flatbädden och Moviolan är helt olika traditioner. Den första inspirerad av tvådimensionell editering av mönster som text och Moviolan är viceral med en "nu-punkt" i tiden som vi åker fram igenom eller backar bakåt i. jag vill ha tillbaka det där. Nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar