Om svensk film i SvD
Mycket bra och läsvärd artikel av Per Gudmundson i SvD.
Uncut...2
Fortsätter min egen diskussion med Anders och Anonymous i den här posten. Det handlar om utvecklingspengar och att svenska filmare anser att det inte läggs ned nog med tid på utveckling. Om vi skulle ge normal nutida utvecklingstid lite perspektiv så skulle man kunna säga att under den tid en begåvad regissör som Johannes Pinter hunnit göra en långfilm hann Georges Méliès föda fictionfilmen som vi känner till den och avsluta sin fantastiska karriär (561 filmer) och under tiden hann sverige bygga upp en filmnation från ingenting och Viktor Sjöström gjorde Körkarlen. Så vad väntar vi på? Ingenting av all den här tiden vi lägger ned på utveckling leder ju fram till någonting som kommer ens i närheten av Méliès eller Sjöström. Varför tror vi att fantasi och skaparkraft behöver massor av tid och pengar? Var kommer den snurriga vanföreställningen ifrån?
Comments
Nu är väl iofs det nuvarande systemet påväg att avveklas som jag uppfattar det;
http://www.filmnyheterna.se/Nyheter/Inget-nytt-filmavtal-efter-2010/
Men han har helt rätt i att den borgliga regeringen borde initiera en debatt om vad man vill ha istället.
/tomas
Det är fel på hela mentaliteten kring filmen - det är det som är felet. Hur man än vänder och vrider på saker och försöker skapa elitistiska idéer om filmen som konstform så tror jag aldrig att man kan komma ifrån det faktum att film som ställer publiken i centrum alltid kommer att överleva. Film är en bärare av berättelser. Och om man inte lyckas bära berättelsen till en publik tror jag faktiskt inte att filmen är värd att göras.
Och alternativet till statligt godkänd finfilm är inte konglomerat-producerad hjärndöd underhållning som ska få oss att köpa mer Coca Cola och lifestyle. Istället hoppas jag att framtiden ligger hos dom oberoende bolagen. Entreprenörer och historieberättare. Filmare är en förlängning av cirkusfolk och illusionister. Vi ger folk en och en halv timme oförglömlig underhållning (bra/dålig är en smaksak - nyckelordet är "oförglömlig") och för det kan vi ta sjuttio kronor. Som filmare tror jag aldrig att man får glömma att det är kärnan. Utan det där kommer vi alltid att famla omkring i mörkret utan lykta.
And maybe soon they can finally make that Parking lot out of that awful building.
And the scumbags who work there can be found where they rightfully belong behind the counter of a local 7/11.
I hope Cicci remembers how to make a tasty slurpy.
N.